I dagens samhälle är dataskydd och informationssäkerhetkritiska aspekter av både individens och organisationens verksamhet. Ständiga framsteg inom teknologi kräver konstant anpassning och förbättring av säkerhetsåtgärder för att skydda känslig information från olika former av hot och intrång. Det är en resa som sträcker sig genom historien, där varje era har bidragit till att forma de nuvarande principerna och praxis som styr dataskydd och informationssäkerhet. incubits John Petersson ger oss en fördjupning i ämnet.
När det gäller dataskydd och informationssäkerhet ligger inte fokus enbart på att efterleva lagar och regler, utan även på att bygga och upprätthålla förtroendet hos kunder och medborgare. Många organisationer har genomfört betydande investeringar för att stärka sina system och processer avseende säkerhet. Intressant nog verkar det som att flera organisationer integrerar säkerhetsåtgärder redan från designfasen av sina system och applikationer. Detta strategiska tillvägagångssätt syftar till att minimera risker från start. Beredskapen är också påtaglig, särskilt med tanke på det ständigt växande antalet cyberhot. Många organisationer har implementerat och övar regelbundet på sina incidenthanteringsplaner för att säkerställa snabba och effektiva reaktioner vid eventuella säkerhetsincidenter.
Dataskydd och informationssäkerhet har genomgått en lång och komplex utveckling genom historien. Ursprunget till dessa koncept kan spåras tillbaka till antika civilisationer där behovet av att skydda information och kommunikation var avgörande för militära och diplomatiska framgångar. Under 1900-talet, med framsteg inom telekommunikation och teknologi, blev dataskydd alltmer komplicerat. Andra världskriget såg användningen av avancerade krypteringsmaskiner som tyska Enigma, vilket ökade behovet av att utveckla och knäcka koder. Efter kriget växte användningen av datorer och därmed ökade även behovet av att skydda information på digital nivå. Dataskydd fick ytterligare betydelse under kalla kriget då spioneri och informationskrigföring blev centrala teman. Utvecklingen av Internet under slutet av 20-talet och början av 21-talet förändrade landskapet avsevärt. Med ökad digitalisering och global kommunikation ökade hoten mot informationssäkerhet dramatiskt. Information har blivit en tillgång som går att utnyttja. Både i gott och ont.
I slutet av 20-talet och början av 21-talet antogs flera lagar och regler för att skydda den personliga informationen och främja informationssäkerhet. Exempel inkluderar Europeiska unionens dataskyddsförordning (GDPR) som trädde i kraft 2018, vilken stärkte och standardiserade reglerna för personligt dataskydd inom EU.
Skugg-IT, eller Shadow IT, utgör en betydande utmaning inom ramen för dataskydd och informationssäkerhet. Begreppet syftar på användningen av IT-system och applikationer inom en organisation utan formellt godkännande eller övervakning från IT-avdelningen. Denna praxis kan medföra betydande risker och komplikationer. När det gäller äldre system utgör de också en betydande utmaning inom ramen för dataskydd och informationssäkerhet. Många av dessa system utvecklades innan stränga regelverk och standarder för dataskydd hade införts, vilket innebär att de kan ha potentiella sårbarheter som kräver noggrann hantering. Ett annat signifikant problem är den bristande efterlevnaden av etablerade säkerhetsprotokoll inom dessa system. De saknar ofta grundläggande säkerhetsåtgärder, vilket skapar en potentiell sårbarhetspunkt för cyberhot och obehörig åtkomst. Ett centralt bekymmer rör bristen på insyn och kontroll över dessa system. När anställda väljer att använda system, icke-auktoriserade plattformar och applikationer eller system där organisationen inte har kunskap om hur informationen hanteras ökar sannolikheten för dataläckor och ofrivillig exponering av känslig information. Detta står i strid med dataskyddsförordningen (GDPR) och andra relevanta regelverk, vilket kan leda till juridiska påföljder för organisationen som kan vara väldigt kostsamma.
För att hantera dessa utmaningar krävs en proaktiv strategi. Tydliga riktlinjer för användningen av IT-resurser bör etableras, och omfattande användarutbildning bör tillhandahållas för att öka medvetenheten om riskerna med system med ingen eller låg efterlevnad till de regulatoriska krav som idag finns och är ett krav att efterleva. Implementering av tekniska lösningar, såsom nätverksövervakning och behörighetskontroller, kan bidra till att minimera säkerhetsriskerna, men det räcker tyvärr inte.
En organisation bör också främja en öppen kultur där anställda känner sig trygga att rapportera och diskutera användningen av system med dessa brister utan rädsla för repressalier. Genom att förstå och hantera skugg-IT och gamla arv och hur informationen hanteras på ett effektivt sätt kan organisationer säkerställa dataskydd och informationssäkerhet i en tid av ökad digital komplexitet. Kunskapen och förståelsen för vad dataskydd och informationssäkerhet betyder och innebär, är sällan spridd till alla i en organisation och det är en nödvändighet för att få en god efterlevnad.
För att möta denna utmaning krävs en strategisk och taktisk plan för uppgradering eller ersättning av den här typen av system. Det kan innebära att införa nya säkerhetsprotokoll, krypteringstekniker och övervakningsfunktioner för att uppfylla dagens höga standarder för dataskydd. Det är även viktigt att brett utbilda och informera vad dataskydd och informationssäkerhet är och vad det innebär, både för den registrerade och för organisationen. Det handla om mycket mer än viten från IMY (Integritetsskyddsmyndigheten).
Ytterligare ett problem är bristen på support och uppdateringar för äldre system. Om dessa system inte längre får support från tillverkaren blir de mer mottagliga för säkerhetshot, eftersom sårbarheter inte längre åtgärdas. Organisationer måste därför överväga att migrera till modernare plattformar för att säkerställa att de har tillgång till uppdaterad säkerhetsteknik. Samtidigt är det viktigt att respektera de äldre systemens unika begränsningar och funktionalitet. En noggrann riskbedömning och skräddarsydda säkerhetsåtgärder krävs ofta för att balansera behovet av moderna dataskyddsstandarder med bevarandet av det äldre systemets funktionalitet. Det är också ofta kostsamt att bytas ut ett system och tar lång tid. Längre än man tror.
Det är viktigt att notera att hotlandskapet kontinuerligt förändras, vilket kräver en konstant anpassning av strategier för att möta nya utmaningar. En kultur av ständig förbättring och lärande tycks vara av avgörande betydelse för att hålla jämna steg med de snabba förändringarna inom IT-säkerhet som finns. Sammanfattningsvis tycks Sverige vara på rätt väg när det gäller dataskydd och informationssäkerhet. Med en stark medvetenhet, investeringar i mognad och en proaktiv beredskap kan vi förvänta oss att organisationer kommer att fortsätta stärka sitt försvar mot cyberhot och därigenom säkerställa en trygg digital framtid.
Slutsats
När det gäller dataskydd och informationssäkerhet är det inte bara en fråga om att efterleva lagar och regler. Många organisationer har investerat betydande resurser för att stärka sina säkerhetssystem, inklusive integrering av säkerhetsåtgärder från designfasen. Utmaningar som skugg-IT och äldre system kräver strategiska tillvägagångssätt med klara riktlinjer, användarutbildning och tekniska lösningar. En plan för uppgradering eller ersättning av äldre system föreslås, tillsammans med fokus på ständig anpassning till det föränderliga hotlandskapet. Sammantaget indikerar det att Sverige, genom medvetenhet, investeringar och proaktiv beredskap, går i rätt riktning för en trygg digital framtid för organisationer och individer.
Avslutning
Dataskydd och informationssäkerhet är verkligen heta ämnen som sträcker sig genom historien och formar vår digitala framtid. I dagens Sverige ser vi en ökad medvetenhet och engagemang från både myndigheter och företag för att säkra våra data och skapa trygghet i hanteringen av dem. Trots detta är vi medvetna om de utmaningar som fortfarande återstår.
I dagens samhälle har lagstiftning som GDPR stärkt och standardiserat reglerna för personligt dataskydd. Vi ser hur organisationer investerar betydande resurser för att integrera säkerhet i designfasen och förbereda sig för det ständigt växande hotlandskapet.
Sverige verkar vara på rätt väg med medvetenhet, investeringar och en proaktiv inställning. Samtidigt förstår vi nog alla att detta är en kontinuerlig pågående resa där varje steg kräver anpassning till de snabba förändringarna inom IT-säkerhet.
För att säkerställa en trygg digital framtid känner jag att det är viktigt för oss alla att fortsätta utforska, diskutera och aktivt delta i att forma de framtida principerna för dataskydd och informationssäkerhet. Genom att hålla en ständig förbättrings- och lärandekultur kan vi gemensamt möta de komplexa utmaningarna och bygga en starkare och säkrare digital värld. Jag uppmanar alla att vara medvetna, agera proaktivt och forma vår digitala framtid tillsammans.
För en trygg digital framtid uppmanar jag till aktiv deltagande i att forma dataskyddsprinciper. Genom ständig förbättring och lärande kan vi tillsammans möta utmaningar och bygga en säkrare digital värld, John Petersson incubit
Vid intresse eller för vidare dialog om vår erfarenhet av informationssäkerhet och dataskydd, vänligen kontakta vår kollega John Petersson
