Vi lever i en tid där teknik och affärsstrategier blir alltmer sammanflätade. Företagens roller sträcker sig nu bortom enkel vinstmaximering till att omfatta värde, värderingar, ledarskap och företagskultur. Samtidigt står kompetensutveckling och effektivt förändringsarbete centralt i denna omställning. Denna reflektion kommer att utforska digitaliseringens inverkan på företags rapportering, hur moderna trender formar en ny era av transparens och ansvar, och betydelsen av starkt ledarskap i denna nya tidsålder. Låt oss tillsammans dyka ner i hur framtidens företag navigerar i detta komplexa landskap. Vi bad Fredrik Johnsson på incubit, med stor erfarenhet av att leda bolag och verksamheter genom den digitala omställningen inom energibranschen, att skriva några rader.
Världen står inför förändringar som aldrig förr. Med förhöjda medeltemperaturer, utbredning av naturkatastrofer, skenande elpriser och en alltmer instabil global politisk och ekonomisk situation, har kraven och intresset för energisektorn aldrig varit större. Hur kan ökad digitaliseringsgrad bidra till att bemöta dessa utmaningar?
Parisavtalet, undertecknat 2015, sätter en klar riktning för världens länder: en begränsning av den globala uppvärmningen till väl under 2 grader Celsius, med en strävan mot 1,5 grader. Energisektorn, ansvarig för en stor andel av världens koldioxidutsläpp, står inför den svåra uppgiften att inte bara följa teknologisk utveckling, utan också leda vägen mot en renare, hållbarare och effektivare energiframtid.
Sverige står inför en hissnande utveckling där vårt elbehov kan fördubblas redan till 2035. Den framtida förbrukningen av el kan sträcka sig upp till 280 TWh inom bara ett decennium och potentiellt nå 370 TWh framtill 2045. Denna uppskattning tar hänsyn till olika scenarier för hur samhället och stora industriella initiativ kan utvecklas. Men med den ökade efterfrågan kommer även en rad utmaningar i hur vi producerar och distribuerar elektricitet.
För att Sverige ska kunna uppfylla den ökande efterfrågan måste vi snabbt utöka våra investeringar i förnybara energikällor som vind- och solkraft. Dessa källor är dock intermittenta, vilket innebär att de inte producerar en konstant ström av energi; solen skiner inte alltid, och vinden blåser inte alltid. Detta skapar en utmaning i att säkerställa en jämn och stabil elproduktion. Effekthantering, där man balanserar tillgång och efterfrågan i realtid, blir därför alltmer kritiskt för att undvika strömavbrott och säkerställa en stabil energiförsörjning.
Samtidigt kräver denna omställning till förnybar energi en massiv utbyggnad av överföringskapaciteten. Våra nuvarande elnät är inte fullt utrustade för att hantera den stora mängd el som kommer att produceras från förnybara källor, särskilt från avlägsna platser som vindparker till havs eller i fjärran norr. Därför måste vi också investera i att stärka och utvidga våra elnät för att kunna transportera elen där den behövs.
Dessutom kommer innovation inom lagring av energi att spela en central roll. Nya tekniker som batterilagringslösningar och vätgas kan erbjuda lösningar på problemet med intermittent elproduktion från förnybara källor. Genom att lagra överskottsenergi när produktionen är hög och sedan frigöra den när produktionen är låg kan vi skapa en mer balanserad och pålitlig elnätsinfrastruktur.
I takt med att digitaliseringen breder ut sig, framträder Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som ett avgörande initiativ för dagens företag. Genom CSRD tvingas företag att avslöja sitt hållbarhetsarbete, vilket speglar en global trend mot större transparens. Medhjälp av digital teknik kan dessa rapporter vara mer exakta och lättillgängliga, vilket driver företag mot bättre praxis samtidigt som det ger konsumenter och investerare värdefull insikt.
I detta sammanhang blir digitaliseringens potential i energisektorn alltmer uppenbar.
Kort sagt, medan Sveriges strävan efter en förnybar energiframtid är lovande, är det en väg kantad av tekniska och infrastrukturella utmaningar som vi måste ta itu med för att säkerställa en hållbar och stabil energiförsörjning.
Anpassning till en grön framtid: Allt eftersom samhällets elektrifiering skrider fram och strävan efter CO2-neutralt blir alltmer framträdande, uppstår nya möjligheter för företag, oavsett bransch. Denna utveckling innebär att företagen nu kan omdefiniera sina produkter och tjänster för att passa in i denna nya elektrifierade och hållbara era. Digitaliseringen skapar utrymme för innovation, vilket ger möjlighet till skräddarsydda lösningar anpassade för kundens unika behov inom denna grönare paradigm. Inte bara kan företagen stärka sin position på marknaden genom att omfamna dessa förändringar, men en tydlig hållbarhetsagenda kan även locka den nya generationen arbetskraft som söker efter arbetsgivare med en klar vision om framtiden och starkt miljöansvar.
Förbättrad övervakning och styrning: Genom avancerade sensorer, IoT-enheter (Internet of Things) och dataanalys kan energiföretag övervaka systemen i realtid. Detta möjliggör snabba reaktioner påförändringar, optimering av energianvändning och en mer flexibel drift. Maskininlärning och AI (Artificiell Intelligens) kan användas för att förutsäga förbrukningsmönster och därmed justera produktionen för att matcha den faktiska efterfrågan, vilket minimerar slöseri och förbättrar energieffektiviteten.
Integrering av förnybara energikällor: Med den ökande mängden sol- och vindenergi som införlivas i våra elnät, blir balanseringen av dessa variabla energikällor en utmaning. Digitaliseringens verktyg kan hjälpa till att övervaka dessa källor, optimera deras integration och därmed minska behovet av fossila bränslen. Smarta nätverk kan snabbt svara på förändringar i produktion och förbrukning, och säkerställa en stabil energitillförsel.
Energilagring: Energilagring har alltid varit en flaskhals för förnybar energi. Med hjälp av digital teknik kan energilagringslösningar, som batterier, optimeras för att lagra överskott av energi när det produceras och sedan släppa ut det när det behövs mest. Dataanalys och övervakning kan maximera lagringens effektivitet, förbättra livslängden för lagringslösningar och minska kostnaderna på lång sikt.
Ökad säkerhet: Energisektorn är i ständigt ökande grad utsatt för cyberhot. Genom att införliva avancerade säkerhetsprotokoll, realtidsövervakning och system för tidig upptäckt av hot, kan digital teknik hjälpa till att skydda kritisk infrastruktur. Detta garanterar inte bara en pålitlig energiförsörjning, men även skydd av känsligdata och system.
Förändrad lagstiftning: Den snabba digitala omvandlingen medför ofta förändringar i regelverk och standarder. Dessa lagändringar kan skapa osäkerheter kring vilka digitala lösningar som är tillåtna och hur företagens tjänster får utformas och erbjudas. Samtidigt kan dessa förändringar också leda till att nya marknadssegment öppnas, vilket skapar nya affärsmöjligheter för företagen. Det ställs inte bara tekniska krav på företagens system, utan det påverkar även affärsmodeller, kundrelationer och företagens övergripande strategi. Företagen kan behöva anpassa eller modifiera sina nuvarande system och tjänster för att uppfylla de nya kraven, men de som lyckas navigera i denna komplexa miljö kan även dra nytta av nyfödda möjligheter och skapa konkurrensfördelar.
Långa processer inom myndigheter: När det kommer till att anpassa sig till den snabba digitala omvandlingen, står vi inför en situation där industriella investeringar och tekniska framsteg ofta går snabbare än de traditionella beslutsprocesserna på myndighetsnivå. Dessa processer, inriktade på att upprätta och revidera lagar, har inte alltid den flexibilitet som krävs för att svara på de snabba förändringarna inom teknik och industri, såsom integrationen av förnybara energikällor. För företagen innebär detta en osäkerhet där stora kapitalinvesteringar väntar på grönt ljus från regelgivare. Denna tröghet kan begränsa innovationsfarten och fördröja genomförandet av lösningar som skulle kunna bidra till en mer hållbar och effektiv energiframtid.
Kulturell och kompetensmässig omställning: Den digitala transformationen ställer inte bara tekniska krav på energisektorn, utan också betydande krav på människor och organisationer. Trots energisektorns unika utmaningar, delar den många av de kulturella och kompetensmässiga förändringarna med andra branscher som genomgår digital omställning. För det första krävs ett ledarskap som förstår vikten av att driva förändring och kan skapa en kultur där kontinuerlig lärande, innovation och anpassningsförmåga värderas högt. Organisatoriskt sett behöver företagen överväga att anta mer flexibla och agila arbetssätt, liknande de som framgångsrikt antagits inom IT- och tekniksektorer, för att snabbt kunna svara på förändrade förutsättningar. Detta innebär också en investering i kompetensutveckling, inte bara i tekniska färdigheter utan även i mjuka färdigheter som kreativt tänkande, samarbete och förändringsledning. Genom att adressera dessa aspekter på rätt sätt kan energisektorn dra full nytta av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder, samtidigt som den bygger en motståndskraftig och framåtblickande organisation.
Nya tjänster, affärsmodeller och aktörer: Digitaliseringen av energisektorn innebär inte bara tekniska utmaningar och möjligheter, utan även en revolution av tjänster, affärsmodeller och aktörsdynamik. Den teknologiska transformationen har skapat en uppsjö av nya tjänster, allt från förbättrade energilagringsmetoder till avancerad övervakning och styrning av energiförsörjning. Denna snabba tillväxt lockar även nya aktörer till marknaden, vilket i sin tur leder till en översyn av traditionella affärsmodeller. Medan detta kan ses som ett 'klondyke' med en mängd möjligheter, bär det också med sig osäkerheten kring hur dessa nya aktörer kommer att positionera sig och vilka roller de kommer att spela i framtiden. Dessutom kräver dessa nya tjänster och affärsmodeller att befintliga företag måste vara flexibla, adaptiva och redo att omvärdera sin plats i denna snabbt föränderliga miljö. Som ett resultat av detta, även om många ser den digitala revolutionen som en möjlighet att skapa värde, är det tydligt att sektorn även står inför avsevärda utmaningar när det kommer till att anpassa och navigera i detta nya landskap.
Tekniska begränsningar och integritetsbekymmer: Medan digital teknik erbjuder många fördelar, finns det också tekniska utmaningar att beakta. Dessa inkluderar interoperabilitet mellan olika system, bandbreddsbegränsningar och dataintegritetsproblem. Dessutom blir integritetsbekymmer, där stora mängder användardata hanteras, alltmer påtagliga.
"Digitaliseringen har revolutionerat hur företag fungerar, och detta gäller även för rapportering och transparens. Men en teknologisk övergång ensam är inte tillräcklig. Det kräver även ett robust ledarskap, en kultur av kontinuerligt lärande, rätt kompetens i organisationen och en vilja att genomgå förändringsarbete. Som vi reflekterar över de framsteg som gjorts och de utmaningar som ligger framför oss, blir det tydligt att företagens framgång inte enbart ligger i teknikens händer, utan även i hur vi anpassar oss till och formar denna nya era."
- Fredrik Johnsson, incubit AB
Läs gärna mer om hur vi hjälpte två energikoncerner med deras digitala transformation
Vid intresse eller för vidare dialog om vår verksamhet inom energiomställning och digitalisering, vänligen kontakta vår kollega Fredrik Johnsson
